:::> Inventeringen

:::> Delresultat

:::> Målet

:::> Slutresultat?

:::> Kommande         projekt

När Botaniska Sällskapet bildades 1955 var dess inriktning främst trädgårdsbotanisk. Många trädgårdsanläggningar på orten besöktes och studerades. Då och då förekom även välbesökta exkursioner i de vackra omgivningarna. Vid 10-årsjubiléet 1965 kom en medlem med förslag om växtinventering av Södra Vätterbygden, ett förslag som styrelsen enhälligt ställde sig bakom. Man enades om att försöka upprätta en så fullständig växtförteckning som möjligt med uppgifter om växtplats och mängdförekomst.

Det hade gått lång tid sedan mera omfattande växtinventeringar gjordes. Lokala växtförteckningar hade utgivits av J.E. Zetterstedt "Vegetation på Visingsö" 1879 och O.F.E. Lundequist "Om Grenna Sockens Vegetation" 1929. I "Jönköpings historia 1" från 1917, skrev C.O. von Porath "Om Jönköpingstraktens fauna och flora". Floran i Södra Vätterbygden behandlades även översiktligt i F. Hård av Segerstads "Sydsvenska florans geografiska huvudgrupper", utgiven 1927.

Inventeringen kom att omfatta ett område avgränsat till Jönköping, Huskvarna, Skärstad, Rogberga, Barnarp, Norrahammar, Bankeryd och Habo. Inventeringsområdet, ca 625 km2, var uppdelat i 16 distrikt, vart och ett bestående av en kommunal enhet eller del därav.
En inventeringskommitté utsågs, i vilken samtliga distriktsledare, vetenskapliga och tekniska rådgivare samt kassaförvaltare och arbetsutskott ingick. Utbildning av inventerare skedde i studiecirkel-form, med över 100 deltagare under 1965-66.

En inventeringslista togs fram med hjälp av Eric Hulténs "Atlas över växternas utbredning i Norden" (utgiven 1950). Samtliga kärlväxter som bedömdes kunna bli funna i Södra Vätterbygden ingick i listan, som uppställdes efter Nils Hylanders "Förteckning över Nordens växter".

Kartor inköptes för angivelse av fyndort. Ekonomiska kartan i skala 1:10 000 försågs med ett rutnät, vilket uppdelade kartbilden i 25 rutor, vardera 1 km2. Varje sådan ruta utgör ett separat inventeringsområde och för varje ruta finns en separat inventeringslista. Genom det referenssystem som användes kunde en växt anges med 5 meter när.

Inventeringen kom igång i början av maj 1966 i de flesta av inventeringsdistrikten. Arbetet bedrevs av grupper med 6 - 9 deltagare i studiecirkelform. Sammanlagt deltog ett 90-tal av Botaniska Sällskapets medlemmar i fältarbetet.

Man lade upp ett herbarium för jämförelsematerial vid växtbestämning och upprättade ett bibliotek med botanisk litteratur. Samarbete inleddes med bl.a. Länsstyrelsen, Jönköpings kommun, de lokala kretsarna av Svenska Naturskyddsföreningen, Lärarhögskolan, Per Brahegymnasiet, Södra Vätterbygdens Folkhögskola och Alfred Dahlinsskolan i Huskvarna.

Den inventering som Botaniska Sällskapet startade 1966 var en pionjärinsats, med amatörer som florainventerare, vilket tidigare varit otänkbart i naturvårdskretsar. Projektet har senare fått efter-följare i många landskapsfloraprojekt.

1972 gjordes en sammanställning av inventerarnas arbete. Denna visade att ca 860 olika arter hade noterats, det vill säga omkring 90% av dem som borde finnas enligt Hulténs växtatlas. Sammanställningen publicerades av Botaniska Sällskapet i en liten skrift "Södra Vätter-bygdens Flora", redaktörer Rudolf Thulin, föreningens dåvarande ordförande och Hilmer Wirdemark.

Målet

Det ursprungliga målet med inventeringen var inte bara att göra en förteckning över vilka växter som förekommer i Södra Vätterbygden, vilket redovisades i skriften från 1972. Målet var även att redovisa bestånden kvantitets-mässigt inom varje kvadratkilometer. Dessutom fanns ett mycket vällovligt syfte "att återuppväcka och stimulera intresset för floran, som en gång var så levande hos oss svenskar men som dessvärre under senare decennier alltför starkt avtagit". Det senare målet var inte minst viktigt och nog kan man säga att det uppnåddes med råge under inventeringsåren!

Under de sex år som inventeringen pågick fram till att delrapporten publicerades 1972, hade man funnit ca 90% av de eftersökta arterna. Aktiviteten i inventeringsarbetet var mycket hög med många deltagare och många fina fynd som följd.

Målet angavs även till att i god tid före 1980 ha avslutat inventeringsarbetet samt att förhoppningsvis inom 10 år kunna ge ut Södra Vätterbygdens flora i bokform. Skriften från 1972 var en första början.

Slutresultat?

Under 1970-talets andra hälft genomsöktes bl.a. herbarierna vid universiteten i Lund, Göteborg och Uppsala samt Riksmuseet i Stockholm. Omkring 1980 började arbetet med att sammanställa inventerings-resultaten. Det innebar bl.a. digitalisering av inventerings-listorna, för att man skulle kunna bearbeta artförekomsterna och deras lokalangivelser. Ytterligare inventeringsinsatser har sedan dess även utförts punktvis för att stämma av och uppdatera vissa art- och lokaluppgifter.

Arbetet med Södra Vätterbygdens Flora har under de senaste åren gått mycket långsamt framåt och ibland t.o.m. helt avstannat. Vi ser dock fram emot att det så småningom blir en publicering av floran i bokform som det ursprungligen var tänkt. Mycket av förberedelse-arbetet är gjort och inledningsavsnitten är skrivna. Även om tidplanen för länge sedan spruckit, fortsätter projektet med Södra Vätterbygdens flora, delvis med hjälp av nya krafter och med förnyad energi!

Kommande projekt

Ett nytt floraprojekt, en återinventering av floran i Södra Vätterbygden, har diskuterats. Detta för att se efter vilka förändringar som skett sedan 1960- och 70-talets inventering. Det kommer i så fall att behövas många intresserade botanister, som ställer upp och gör en insats i detta eventuellt kommande projekt.